Idag hade vi en av vår första mer riktiga lagträning. Vi är fortfarande begränsade med fulla lagträningar p.g.a. de dumma NCAA reglerna men idag var vi alla samlade (och lite fler som ni kanske ser) och hade en lite längre träning jämfört med tidigare. Det är rätt sjukt hur många människor som är med under våra träningar och hjälper till och bidrar på olika sätt. Förutom head coach och 3 assistent coacher, har vi vår rehab coach, styrketränare,koordinator, 1-2 andra personer som jag inte riktigt vet vad de gör plus massa killar som är där och tränar med/mot oss, tar våra returer och bidrar enormt.

Va riktigt kul att ha alla samlade idag men att tvingas gå av efter lite uppvärmning och göra leg raises och se på när laget tränade på kändes betydligt mer frustrerande. Saknar verkligen att få kunna träna ordentligt, jag kräver inte ens spela. Ja saknar bara att kunna göra en övning rätt, full spead med riktingsförändringar och hopp. Drygt 9 månader jag gjorde det sist och då hela mitt knä förstördes.  Men ja jobbar med rehaben men vet att ja har en lång bit kvar...Just nu känner jag bara att det får ta den tid de tar för har fortfarande ont varje dag så måste få rätt på detta nu även fast det börjar bli riktigt frustrerande och segt med rehab nu. Lever ju med basket varje dag men känns ändå som jag är så långt borta från de för var så länge sen jag ens hade en normal basketträning. I gymmet går det däremot bättre, även här borta verkar jag ligga väldigt bra till styrkemässigt och känns skönt att de jobbet har gett resultat.

 

Imorgon väntar gym 7.45, rehab, något möte och sen måste jag ta tag i mitt plugg. Finals och inlämningar nästa vecka, hjälp!